Ska det simmas måste det bli i havet utanför klipporna och inte i den stillastående vattensamlingen i förgrunden. Och det måste vara just en sån här vindstilla dag, annars ryter havet på rätt fint på Skagsudde och vågorna bryter våldsamt över klipporna.
:-). Med tanke på rubriken känns det lite förmätet att skriva en kommentar…
… men jag vill ändå lägga ett ord för fotografen som tålmodigt väntat på andra sidan vattnet för att så föredömligt fånga tranan I ett elegant danssteg. Snyggt!
Vattnet i förgrunden är just så stort som bilden visar (en vattensamling i en klippskreva) så fotofgrafen hade inte så lång väg att vandra när löparen tvingade iväg honom. Men han ska ändå ha stort tack för att han bara muttrar en liten, liten aning över bloggens bildbehov. 🙂
Jag kunde svära på att du sprang åt vänster på bilden förut. Har du vänt?
Snygg uppdatering av blogghuvudet för övrigt, och jag är glad att du lät min favoritbild med Tuolpagorni i bakgrunden vara kvar. Kunde inte bli bättre.
Åh, nu ser jag. När bilden är liten ser du ut att springa försiktigt åt vänster, men när man ser armar och ben tydligare på en större bild springer du med fart och långa kliv åt höger. Båda varianterna duger lika fint.
Toulpagorni är given! Om inte annat för min egen skull. Jag behöver titta på den bilden med jämna mellanrum för att påminna mig om hur härligt löpning kan vara och hur vackra fjällen är. Speciellt behövligt i mitten av november.
O M G! :-O Och jag ser jodens swimrunvärld bre ut sig!
Ska det simmas måste det bli i havet utanför klipporna och inte i den stillastående vattensamlingen i förgrunden. Och det måste vara just en sån här vindstilla dag, annars ryter havet på rätt fint på Skagsudde och vågorna bryter våldsamt över klipporna.
:-). Med tanke på rubriken känns det lite förmätet att skriva en kommentar…
… men jag vill ändå lägga ett ord för fotografen som tålmodigt väntat på andra sidan vattnet för att så föredömligt fånga tranan I ett elegant danssteg. Snyggt!
Vattnet i förgrunden är just så stort som bilden visar (en vattensamling i en klippskreva) så fotofgrafen hade inte så lång väg att vandra när löparen tvingade iväg honom. Men han ska ändå ha stort tack för att han bara muttrar en liten, liten aning över bloggens bildbehov. 🙂
Det saknas en kajak på den där bilden.
Kajaken kom i vattnet en dag senare. Dock icke på samma ställe, som bilden till trots ofta inte är det paddlingvänligaste av vatten.
Men kommentarer nödvändiga: riktigt härlig bild! Och så håller jag med Kari! 😜
En kajak hade onekligen varit trevlig! Lånade en dagen därpå, men paddlade på ett mer nybörjarvänligt vatten.
Fantastisk bild! Superlativer otillräckliga!
Hav, klippor och solnedgång ger onekligen de bästa av förutsättningar även för icke-proffs att fånga vackra bilder.
Jag kunde svära på att du sprang åt vänster på bilden förut. Har du vänt?
Snygg uppdatering av blogghuvudet för övrigt, och jag är glad att du lät min favoritbild med Tuolpagorni i bakgrunden vara kvar. Kunde inte bli bättre.
Åh, nu ser jag. När bilden är liten ser du ut att springa försiktigt åt vänster, men när man ser armar och ben tydligare på en större bild springer du med fart och långa kliv åt höger. Båda varianterna duger lika fint.
Toulpagorni är given! Om inte annat för min egen skull. Jag behöver titta på den bilden med jämna mellanrum för att påminna mig om hur härligt löpning kan vara och hur vackra fjällen är. Speciellt behövligt i mitten av november.
WOW!
Eller hur!!