Självhäftande behov

*sjunger* Jag vill ha mer tejp. Ge mig mer tejp. Jag vill ha mer tejp.
(Melodin: en känd julsång av Adolphson&Falk.)

IMG_2887

Jag har inte sprungit på en vecka. Allt är ledbandens fel. Ledbanden i min vänstra fot som inte har någon karusha kvar. Lika mycket stuns i dem som i resåren i en utnött, gammal baddräkt. Obefintlig alltså.

Jag lyckades kliva snett på ett cirkelpass i brandstationen förra veckan och stuka foth-vetet. Igen. Sist det begav sig var i maj. Sedan dess har jag gjort av med ett oändligt antal rullar idrottstejp. Så blev jag övermodig och skippade den självhäftande fotledsförstärkningen. Omedelbart straff på den oklokheten.

Nu har jag länsat tejphyllan i den lokala sportbutiken. Igen. Och förvarnat om att de bör bunkra upp medical blue. De fem rullar de kunde erbjuda räcker inte långt. Jag antydde också att de borde erbjuda mig mängdrabatt, men den bollen gick inte hem. Snålt. Det lär ju ändå vara jag som säkrar produktionen i tejpfabriken.

Av ständiga stukningarna kan man dock lära sig saker:

  • Att tejpa fotleder effektiv, snabbt och så tejpsnålt som möjligt utan att tumma på stabiliteten
  • Att uttöjda ledband stukas lätt – men också ”läker” snabbt. (De läker inte alls, men fotf-n går att träna med utan smärta även om den är svullen och blågrön.)
  • Att rebah och prehab av fotled borde vara ett stående inslag på träningsschemat.
  • Att man har noll självdisciplin och aldrig genomför de där rehab och prehabövningarna.
Annonser

13 thoughts on “Självhäftande behov

  1. En enkel prehab som funkar för mig är 3×15 tåhävningar på varje fot efter varje pass. Men du känner säkert bäst vad dina leder behöver. Tejp är säkert bra i akutläget, men ska jag döma av bilden rör det sig om ett begynnande tejpmissbruk, nästan i fotbollsspelarklass. 😉😉

    • Jorå. Det är jag och tränaren för Nordia IK som är stamkunder i tejpbutiken. 🙂
      Tåhävningar borde jag absolut göra, både för fotleders och hälsenors skull. Jag har till och med haft en lapp ovanför datorskärmen på jobbet där det står ”häv!”. Men inte sjutton stod jag och hävde för det. Hopplöst fall!

  2. Ja, om du (som det tycks) har tränat tejpad sen den förra stukningen i maj och möjligen försummat rehab och prehab, så låter det lite som ett uppskjutet problem, som borde åtgärdas från grunden. Fast allt sånt vet naturligtvis du mycket bättre än jag (som i stort sett klarat mig från såna stukningar).

    • Jorå. Bondförnuftet är det inte nåt större fel på så, nog vet jag vad jag borde göra. Men det hjälper inte ett endaste dugg tydligen. Men välvilliga uppmaningar till skärpning emottages tacksamt! Vem vet. Det kanske sätter fart på den diciplinlösa stukningsmästarinnan.

  3. Att det där nödvändiga men tråkiga ska vara så svårt! Varför lär man sig aldrig? För alla verkar ju vara precis lika goda kålsupare, mig själv inkluderat.

  4. Finns det inte sådana där ”fotledskompressionstrumpor/lindor”? Du vet som en del har för att stabilisera knät men då istället till fotleden. Jag hade en sådan för 3 evigheter. Stukade mig stup i kvarten i min ungdom. Smällde av varenda ledband. Men sen bara slutade jag med det 😉 och peppar peppar så är de starka nu. Tåhävningar som Snitsaren säger är ett måste. Inåt, framåt och utåt, Ett ben i taget. 🙂

  5. Så himla trist! Har ju själv problem med fotleder (men i mitt fall är de så himla stela och gör därför ont vid för långvarig belastning). Gjorde ett av Yogobes yoga-pass för fötter häromdagen och tänkte att det ska jag göra ofta… Men vem försöker jag lura…?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s