Varning för finnar!

Undvik ”Finnen” (nordic hamstring) om du vill gå normalt dagen efter! Extrem risk för kramp under själva utförandet också. Aj! Aj! Aj! pep jag igår på TMI-passet.

Men – förstås – grymt effektiv exentrisk träning för lårens baksidor och vaderna.

Annonser

Ombyte förnöjer

Och förhöjer. Träningseffekten.

Jag går på styrkebaserade träningspass på F&S minst en gång i veckan, oftast två, ibland tre: cirkelfys, TMI, tema. Tycker absolut att jag blir starkare, jag anar till och med muskelkonturer här och där. Känns väldigt bra! Men det där direkta kvittot på träningen – rejäl träningsvärk – har jag inte fått på ett tag.

Men idag. Shit! Vikarie på cirkelfysen igår. Nya övningar, annat fokus och tyngre vikter. Kul! Och omedelbar respons från muskelfibrerna.

Så. Ombyte fördröjer. Nästa träningspass. För med den här träningsvärken lär jag knappast kunna lyfta ens en ärta i kväll.

Skumögd självbild

Trodde jag var en löpare. Kollade in träningsdagbokens loggade kilometrar.

v. 40 – 6,4
v. 41 – 18,6
v. 42 – 0

Antingen måste jag omvärdera mig själv. Eller så har jag hittat förklaringen till den märkliga klådan. Det kliar i quadriceps. Abstinens?

………………………………………………………………………………

Morgon med fylking

Jag talar inte om Gert. Fylking alltså. Jag talar om avundsjuka.

I morse blev jag nämligen avundsjuk. På ett höststräck. Ett gäng fåglar (svanar tror jag) som, efter en stunds högljutt kivande om aerodynamiska lagar, hittade sin perfekta vformation – en fylking. En flykt i plogformation som gör att de sparar energi. De ligger på rulle helt enkelt.

Jag skulle också ha behövt lite rulle i morse. Ett par rullskridskor under fötterna kanske. Och någon som puttade på. Det hjälpte inte att den uppgående solen kysste ytan på en spegelblank Fyriså och fick dimslöjorna att skingras. Eller att hösten strösslat varmröda löv över stigen. Som rubiner att studsa fram på.

Kroppen ville inte. Istället för att lyssna på tystnaden hörde jag mina tunga steg klampa fram på åsen i 6:15-tempo. Med en puls som skenade uppåt 165. Stjärtmusklerna kved och lårens baksidor försökte gömma sig i diket. Var det verkligen den här kroppen som tog mig runt Lidingö? Och är det verkligen den som ska bära mig 42195 meter den 30:e maj nästa år?

I går kväll betalade jag anmälningsavgiften. Försöker kroppen hämnas?

……………………………………………………………………………………

Kokongbygge

I dag skulle jag springa. Har längtat fler dagar. Visualiserat mig själv tassade på lätta fötter över en matta av nyfällda löv. Naturen glödande som eld i höstsolen. Ett myspass i snacktempo, kanske till och med inklusive pic-nic. En energikaka att knapra på sittande på en sten, begrundande åkrarna som sakta sänker sig till vila.

Skulle springa, ja. För än har jag inte gjort det. Det blåser stormvindar. Det regnar småspik. Vädret som en rugguggla. Så långt sträcker sig inte motivationen.

Istället har jag cocoonat. Poat runt hemma, vinterbonat. Mattor på trägolven, kuddar i soffan, gardiner i fönstren. Elden knastrar i kaminen, stearinljusen är beredda på dunklet. Varmt te i favoritkoppen.

Sannolikheten att jag hoppar i träningskläderna är låg. Mycket låg. Men man vet aldrig. För när mörkret sänker sig tycker jag alltid att vädret är mindre ovänligt.

Prolog

Det blev en runda. Molnen skingrades och himlen bjöd på en glimrande vintergata. Studsade ut på regnvåt asfalt. Efter 6 K studsade jag inte längre. Blånageln på högran gjorde sig påmind. Rejält. Det är ju själva …. att ett förtjockat nagelskrälle stoppar min framfart. Pedikyr eller vinkelslip, det är frågan?

………………………………………………………………………………………………..

Svepskäl: sura slacks

Slacks översätts här till tajts. Det är de som är blöta. Nytvättade av sambon lagom till kvällens planerade backpass. Kunde ha gjort mig lite lagom småilsken. Syrlig som ättika. Men idag var jag tacksam. Våta tajts gav mig tur som en tokig. För vad skulle jag annars ha skyllt på för att slippa springa?

Spenderade sista halvtimmen på jobbet med att lägga upp ett träningsprogram fram till Lidingöloppet. Slog mig för mitt ack så outsövda bröst (kick-off med övernattning) och lovade mig själv en rejäl samling korta backar efter middag. Satte mig i bilen och började leta efter en ursäkt för att stå över…

Fyra timmars sömn föregående natt hade förstås kunnat funka. Eller samma natts antal klunkar av franska viner. Eller att lusten helt enkelt inte fanns. Eller. Men det var de nycentrifugerade tajtsen som fällde avgörandet. En åtminstone halvt godkänd förevändning. Och en anledning att komplettera träningsgarderoben med ytterligare ett par…

I morgon ska jag uppdatera träningsprogrammet, försöka klämma in en lagom mängd pass i en lagom mix av kvantitet och kvalitet. Jag har svårt för det där med lagom. Har förexten svårt att knåpa ihop träningsupplägg överhuvudtaget, när jag inte kan luta mig mot Szalkais trygga lårmuskler. Terräng och lite överfart är kanske klokt. Och så borde jag nog långsamt trappa ner. Inte lätt i fröken olagoms lilla värld.

Tips?

Någon?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………

Klargjort

Mina bloggtexter klarar inte Klarspråkstestet. Varför de nu skulle göra det.

Just idag är tankarna allt annat än skarpa. Håller mig till dagens teistiska visdomsord: ”Let your heart guide you”. (Medföljer varje tepåse från Yogi.)

Uppenbarligen borde jag skynda mig med något. Eller inte. Pulsen skenar i alla fall, och den har väl med hjärtat att göra?

…………………………………………………………………………………………………………………………………………

Syrlig överdos

1. Undertecknad anmäler sig till en tävling

2. Underteckna anar en ömmande halsmandel

Ett tydligt samband mellan orsak och verkan. Har varit med förr. Stockholm Marathon = halsfluss. Ecco: LL = svullen mandel.

Inte nog med att jag börjar se logiska samband i enkel samvariation. Jag överdosar botemedlen – eller placebokuren. Om man släpper ner tillräckligt många c-vitaminbrus i ett glas med vatten uppstår en reaktion lika fräsande ilsken som om man slänger natrium i glaset. Det har jag bevisat med empiri.

Och vattnet blir surt som rönnbär. Får tungan att krulla ihop sig. Men det är det värt. I morgon är det innebandypremiär. Tills dess ska jag väl hinna fräta bort halsmandeln med hjälp av askorbinsyra?

………………………………………………………………………………………………………………………………….