Kategoriarkiv: Skapat

Dödsmaffigt

Publicerad den av

0

Först kroppen. Sen sinnet. Tillfredsställda och trötta.

En och halv timme landsväg i solsken får kroppen att spinna, trots totaltömda batterier, stapplande steg och ömmande leder. Just därför.

Ödesmättad och mäktig körsång i Sofia kyrka. Dödsmässa á la Brahms ”Ein Deutsches Requiem”. Blundar och låter själen vandra. Fylls av sorg, sen jubelsång över att döden besegrats. Må vara att en kristen gud genomsyrar text och musik. Reser lite ragg. Men låter mig övertalas, översköljas.

………………………………………………………………………………………………………………………………..

Humöristisk rösträtt

Publicerad den av

1

Det är söndag. Stockholmarna gruvar sig månne för morgondagen. Turkosblå är de i alla fall klockan 19.20. Till humöret. Betyder att mungiporna pekar smått neråt.

Hur de mår kan man tydligt läsa på Sergelskapornas fasader. En ljusinstallation av konstnären Erik Krikortz. ”Emotional cities” heter verket. Ett försök att visualisera både individuella och kollektiva känslor.

Jag försökte registrera mitt eget känsloläge på verkets hemsida. Men betaversionen vägrar släppa in mig. Synd. Jag känner mig orange. Skulle kanske få fasaden att skifta kulör. Bli mer ärtigt grön.

………………………………………………………………………………………………………………………………….

Rusig av rock

Publicerad den av

0

Jag är varm i magen. Spinnande värme. Som att lägga handen mot kakelugnen.

Sett en underbar dokumentär. Om en underbar kör. Young at heart. Ett gäng med en medelålder på 80+, som sjunger rock. Stones, Hendrix, Clash. Personligt tolkad, inte helt tonsäker, men genomsyrad av livsglädje.

Eller bara vackert känslosamt som i Coldplays ”Fix You”.

Med självdistans i Ramones ”I wanna be sedated”.

Jag vill också vara vibrerande av energi när jag fyller 80. Stå på scen och rocka loss till James Brown. Skrika WOW med – visserligen sprucken – men obändig röst. Vara vid liv på riktigt.

……………………………………………………………………………………………………………………………….

Googeljuice som glimmar

Publicerad den av

0

Virituell identitet, en sådan har jag tydligen.

Och snart kan jag låta världen veta hur populär den är, bara genom att lyfta ett finger. Så länge fingret är smyckat med konstnären Markus Kisons ”Fåfängans ring”. Ringen som visar hur viktig du är, som DN skriver.

Varje kväll dockas smycket till datorn och bevisen förs över. Då uppdateras ringens display och visar det som verkligen betyder något; hur många träffar mitt namn ger på google.

Jag ska byta namn till Maria Johansson. Och vinna.

…………………………………………………………………………………………………………………………………

Återträff

Publicerad den av

0

Ibland tycks någon fingra på verkligheten – styra slumpen.
Träffade två goda, gamla vänner i dag. En kär treenighet återförenad.

Hemma ramlar en bok ur bokhyllan. Landar uppslagen framför mina fötter. Sidan 85.

-att du
är, är
du
att ditt anlet, att
du
att ditt hår att din
hals, din
fots steg, stegs
fot
Att du
-är

Gunnar Björling. En god, gammal vän. En bekantskap samtida med treenigheten.
Vems hand fixar sådana sammanträffanden?

……………………………………………………………………………………………………………………………….

Stryk av poetisk slump

Publicerad den av

2

Testade DN:s sonettmaskin i dag. En poetisk slumpgenerator som ger över sex miljoner möjligheter till högtravande dikter om livet. Den började min sonett såhär:

”Att födas. Man kan inte protestera
Man undrar vad ens hjärna kan förmå
Nu gnuggar man förtvivlat sina grå
Det känns som om man skulle explodera”

Jag hade inte kunnat skriva det bättre själv. Känns upplyftande.

……………………………………………………………………………………………………………………………….

Brutal enkelhet

Publicerad den av

0

Läser Stefan Sundströms betraktelser. Han vandrar med vidöppet sinne. För det mesta härligt personligt och strålande träffsäkert. Vissa ordvändningar hakar sig fast bättre än andra. Har envetna hullingar.

Som när han frågar sig om vulgärdarwinisterna har rätt. Och konstaterar att det tycks finnas en längtan efter ”Brutal Enkelhet, störst är bäst och därmed jämnt”.

……………………………………………………………………………………………………………………………

Poetiskt kylskåp

Publicerad den av

0

Att skapa poesi utan att kunna läsa. Det är konst.

”Kostar speciell av gift
hinna har de
natur säga glömsk fråga
löjlig magnet”

………………………………………………………………………………………………………………………………