På gamla, trötta sulor

Det står inte några skinande vita, splitternya joggingskor i min hall. Tyvärr. Mitt löpsteg gäckade personalen på Löplabbet och samtliga testade skor. Så jag lämnade butiken utan en prasslade kasse. Antiklimax.

Eller, förexten. En modell klarade jobbet. New balance 767. Exakt den modell som redan bor hemma hos mig. Men vitsen var ju att jag skulle köpa en annan sko för att få variation. *snyftar lite*

Lite märkligt är det, New balance 767 är en sko för måttliga överpronerare. Ingen annan modell i den kategorin lyckades tvinga upp mina inåtvinklande vrister. Men det gjorde å andra sidan inte de superstyva skorna mot kraftig överpronation heller…. Lika glad för det är jag förexten. Såna skor vill jag inte ha! Löpkänsla plus minus noll.

Bara att vänta på att fler av årets modeller ramlar in i butiken, eller ta en tur in till huvudstaden och Runners Store. Slaget är inte förlorat!

Dagens distanspass avklarades alltså i gamla trotjänare. Och med en dos mörkrädsla. Som jag till slut lyckades begrava till takterna av E-type. Eurodisco må vara enerverande, men det funkar fint för att driva monster på flykten.

Runda: Tomta + V. Väppeby
Sträcka: 8
Tid: 45
Hastighet: 5:40

……………………………………………………………………………………………………………………………….