I morgon inleds den – fastan. 40 dagar lång. Söndagar undantagna. Enligt kristendomens västkyrkliga tradition. Startsignal på askonsdagen. Känns dammigt och torrt.

Fettisdagen däremot är fet och svulstig. Synnerligen gräddig. Jag svullade i mig en semla. Under tiden funderade jag på morgonens Tankar för dagen. Regissören och författaren Pernilla Glaser talade om att avstå, att försaka. Passande så här i fastans tid.

Vad är jag beredd att avstå? Inte för att komma närmare en gud. Inte för att rena själen – eller kroppen. Men för att ta ansvar. För miljön till exempel? För solidaritet? För världen.? Något större än jag själv?

……………………………………………………………………………………………………………………………….