Etikettarkiv: fartlek

Lervälling till lunch

Publicerad den av

7

”Är det sant?” ”Men det snöar ju!”

Kollegernas ton var tvivlande när de såg mig steppa fram i korridoren i mina bländade vita Asics. ”Va, ska du springa? Nu?”

Jodå, nog skulle jag springa. I snålblåst och våttungt snöfall. Lerigt också. Både på skogsstigen och cykelbanan. Leran stänkte långt upp på ryggen när jag tog fart i leken. Och mina Asics är numer allt annat än gnistrande som ett colgate-leende.

Sju kilometer fartlek, helt enligt programmet, blev det. Men jag fuskade lite med nedvarvningen. Lunchpass knaprar ändå förskräckande snabbt på flextiden. Skippade stretchingen oxå. Trots att mina styrketräningsstela vader och lår nog hade jublat över lite uppmjukning.

Fartleken var riktigt, riktigt rolig idag. För första gången kändes det som om jag kunde kontrollera farten fullt ut. Anpassa hastigheten efter det antal minuter jag tänkt mig att fartbiten skulle vara. Lika lagom trött efter en minut som efter tre.

Runda: Åsen och ån. Som vanligt.
Sträcka: ca 11,5
Tid: 61

……………………………………………………………………………………………………………………………

Leker i grårusket

Publicerad den av

5

Vaknade till ljudet av smattrande spöregn. Grämde mig järnet över att jag inte tog tillvara gårdagens solsken. Att jag lät fartlekspasset vänta tills dagen i dag.

Plötsligt var dammtrasa och skurhink mer lockande än löparskorna. Nu luktar huset Ajax, skiner och blänker i varje vrå. Ett års viktiga papper är sorterade i pärmar, lilla skutts babykläder sorterade i säckar och påsar, alla digitalbilderna sorterade i mappar. Man hinner osannolikt mycket en helt vanlig helg, utan lördagsdistans och söndagslångpass.

Framåt kvällskvisten hade det slutat strila vatten från molnen. Perfekt för lite lek under tunga moln. Åtta kilometer fartlek gissar jag att det blev. Mest lite längre fartpartier, och så några korta enminutsruscher. Puls på fartdelarna 178-180. Mitt löpsteg lämnar en del att önska när jag försöker dra upp farten. Känns stelt och otympligt. Ovant.

Runda: Segla – Kungs-Husby – Sundby – Veckholm
Sträcka: 12,5
Tid: 68
Hastighet: 5:25

…………………………………………………………………………………………………………………………..

Publikfriande tempo

Publicerad den av

4

Jag är van att springa i ensamt majestät. Äga vägen. Mol allena.

Insåg i dag att det har sina fördelar med sällskap, även om sällskapet inte rent formellt utgörs av löparkompisar utan av okända människor som är ute i samma syfte som jag. De tar sig en löprunda på lunchen. Använder samma vältrampade stigar och hårdpackade grusvägar. Vilket innebär att jag möter dem. Hejar.

Och ökar farten – för man vill ju se ut som om man LÖPER. Just idag passade det utmärkt. Det stod fartlek på schemat, men min kropp påminde om en seg råtta. Och den var inte på lekhumör. Ända tills jag mötte första katalysatorn. En äldre gentleman på joggingstråt. En snabb blick på klockan (sånt ser ju proffsigt ut) och jag spurtade som en gasell på speed. Nästan helt (o)kontrollerat.

Sen gick resten av bara farten. Allra fortast när jag mötte honom med stort H. Han i löpartajts med en biffig Garmin på armen. Då lekte jag på allvar. Sen joggade jag tillbaka till jobbet, synnerligen nöjd med mig själv. Tog en omväg förbi vattenautomaten för att håva in lite applåder…

Runda: Ultunaåsen – Fyrisåns strandpromenad mot Flottsund
Sträcka: ca: 12, varav 7 fartlek.
Tid: 66

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………….

Överhettad fartlek

Publicerad den av

2

Fartlek i plus fyra graders värme bör inte utföras i underställ, t-shirt, extralånga strumpor och vindtäta överdragskläder. Plus en alldeles för varm mössa. Som kliar. Och fleecevantar.

Lyckades missa att kolla temperaturen innan jag gav mig ut. Insåg det fatala misstaget efter två kilometer uppvärmning, men då var det så dags. Varmt, varmt, varmt. Och utan mössa får jag skavsår av pannlampan. *patetisk självömkan*

Försökte hålla mig till långa fartavsnitt på 3-4 minuter. Allt för att förbereda mig för nästa veckas premiär med 1000-meters intervaller. En premiär jag tror jag skjuter lite längre på framtiden. Känns som om jag saknar ett par kvalitetspass till i benen innan kroppen pallar tusingar. Eller så har jag bara blivit bekväm?

Runda: V. Väppeby – Säby – Hedsta – infart V. Väppeby
Sträcka: 11,4
Tid: 65

………………………………………………………………………………………………………………………………..

Skugglöpning

Publicerad den av

0

För första gången på evigheter hade jag sällskap av min egen skugga på löprundan. Inte en skugga skapad av solen utan av fullmånen. Det är något magiskt med att springa i månsken. Också när det står fartlek (6K plus uppvärmning och nerjogg) på schemat.

Var trött nästan bortom utmattningens gräns när jag kom hem efter jobbet. Mest psykiskt uppenbarligen. Väl ute på landsvägen blåste nordan bort tröttheten. Lade medvetet upp rundan så att den möjliggjorde genvägar. Men jag tog dem inte.

Den kopiösa träningsvärken i mage och triceps påminde mig om gårdagen i varje uppförsbacke. Väl hemma gjorde armarna så ont att jag inte fick av den svettiga löparbehån på egen hand. Men så sitter den också åt som betong. Sicka problem. *skrattar*

Ett irritationsmoment – blåsa på vänster stortå.
Ett orosmoln – svag känning på underbenens insida under uppvärmning.

Runda: V. Väppeby – Säby – Hedsta – infart V. Väppeby
Sträcka: 11,4
Tid: 64

………………………………………………………………………………………………………………………………