Tidlös allé

Utmanad av min vän PaljettenQ. Att ta en titt i backspegeln. Göra nedslag i livet för fem, tio, femton och tjugo år sedan. 2003, 1998, 1993, 1988 alltså.

Jag tror mig vara en historisk människa. Med bokhyllan fylld av historiska verk. Och nostalgisk. Sparar alla brev jag någonsin fått. I pappersform alltså. Som legat i kuvert med påslickade frimärken.

Så jag vände mig om. Blickade ner längs minnenas allé. Återkallade svunna ögonblick. Och upptäckte att min historia saknar årsringar. Mitt sinne har förvandlat dem till ett flöde. I ständig rörelse.

Fragment utan tidslig hemvist. Jag gjorde ett försök att fånga dem, knyta dem till 1988, 1993, 1998, 2003. Misslyckades. Så jag lägger ner den kastade näsduken igen. Återkommer kanske. När jag inventerat brevsamlingen. Hoppas de är daterade.

……………………………………………………………………………………………………………………………

Alfakrull

@

En så vacker liten bulle. Som känns lite cyberspejsad. Och rätt ahistoriskt.

Men icke så. 1674 dyker det lilla snabel-aet upp i ett svenskt rättsprotokoll. I betydelsen á, styckepris alltså. Arboga rådhusrätt och magistrats gemensamma protokoll A 1:6 1670-1674 sidan 997, enligt Wikipedia.

 Snabel-a

Det kan man få reda på bland svenskans vardagsmysterier. Som söker svaret på varför det är så svårt att skriva @ på svenska datortangentbord. Lilla krullet fick helt enkelt inte plats.  

Amerikanarna däremot, de hade plats. Men så fortsatte de också att använda @ i betydelsen  á; eller ”at the rate of”.

Blogg at the rate of Bureborn. Långsamt just i dag.  

………………………………………………………………………………………………………………………………