Svagt efter gröten

Gymmets maskiner gör mig sällan särskilt inspirerad. Idag var de rent skrämmande.  Jag kastade en blick på dem. Såg inte en sittande bröstpress, en axellyften och ett ryggdrag. De liknande snarare medeltida tortyrredskap.

Allt på grund av energibrist. Var så mätt av morgonens grötportion att jag glömde förmiddagsmackan. Inte så klokt. Upptäckte redan på löpbandet att jag skulle ha väntat med gymbesöket tills efter lunch. Den röda varningsskyltens uppmaning ”if you feel dizzy” kändes plötsligt relevant.

Men nu råkar jag vara av det envisare slaget (åtminstone ibland). Fixade det planerade passet. Sen kutade jag som en iller den halva kilometern till jobbet. Åt lunchlådans lasagne halvljummen. Mikron tog sån evinnerlig tid på sig.

……………………………………………………………………………………………………………………………

Mat – centralt

Blodiga biffar dansar för mina ögon. Jitterbugg. Känner doften av nygrillat kött i nosen. Mycket tydligt. Hör fräsandet när den marinerade oxfilén vänds över kolet. Känner värmen när eldslågorna slår upp genom gallret.

Lunchpass med tömda depåer har sina sidor. Men hellre proteinfyllda hallucinationer än en proteinstinn mage. För det är protein min kropp skriker efter. Och choklad.

Runda: Åsen och Fyrisån till Sunnersta herrgård
Sträcka: ca. 8,5 
Tid: 48

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….