Blå timme utan kulör

Skymning. En diffus tidrymd av diffust ljus. Blåtonat, kobolt tror jag, med ett uns preussiskt eller cyan. Den blå timmen när dagen övergår i kvällsmörker. När blicken har svårt att fokusera, hitta konturer.

I dag var skymningsljuset inte blått utan märkligt färglöst. Gjorde skäl för namnet skumrask. Eller tussmörker. Ett ord för det där tillståndet av halvdager. Ordat om i artikeln ”Tussmörker och skymningljus” av DN:s språkguru Catharina Grünbaum .

Tussmörker. Laddar skymningen med än mer magi. Lämnar utrymme för något överjordiskt. Fantasin skapar särgena varelser i grenarnas rörelser. Skuggor får liv i ögonvrån.

…………………………………………………………………………………………………………………………………