Tidlös allé

Utmanad av min vän PaljettenQ. Att ta en titt i backspegeln. Göra nedslag i livet för fem, tio, femton och tjugo år sedan. 2003, 1998, 1993, 1988 alltså.

Jag tror mig vara en historisk människa. Med bokhyllan fylld av historiska verk. Och nostalgisk. Sparar alla brev jag någonsin fått. I pappersform alltså. Som legat i kuvert med påslickade frimärken.

Så jag vände mig om. Blickade ner längs minnenas allé. Återkallade svunna ögonblick. Och upptäckte att min historia saknar årsringar. Mitt sinne har förvandlat dem till ett flöde. I ständig rörelse.

Fragment utan tidslig hemvist. Jag gjorde ett försök att fånga dem, knyta dem till 1988, 1993, 1998, 2003. Misslyckades. Så jag lägger ner den kastade näsduken igen. Återkommer kanske. När jag inventerat brevsamlingen. Hoppas de är daterade.

……………………………………………………………………………………………………………………………

Lurvig grämelse

Lever i en lantlig bubbla. Verkligheten göre sig icke besvär. Uppenbarligen.

Har lyckats missa att andra lantisar besöker Mälardalen. Återuppståndna lantismusiker från Pite. Euskefeurat. Ok, de må ha återuppstått redan för ett par år sedan. Men nu släpper de sin första platta sedan 1994. Lurv.

Kritiken är som ljummen latte. 3:a i DN. 3:a i Piteå-tidningen. 4:a i Sundsvalls tidning. Skiter jag i. Har redan beställt skivan. Och jag har inte köpt en skiva sedan 1994. Typ.

Mycket är nostalgi. Folkhögskolenostalig. Norrländsk dimma som lättar över Ljungan. På hemväg från festen. Vänstervriden samhällskritik med lagom bett spelar vidare i hjärnan. Lite vinylraspig. För visst, skivorna Levandes och Hoven Droven snurrade mycket fysiskt på en klassisk skivspelare. Hackade till på ”Skweelarn”.

Just ikväll befinner de sig knappa 7 mil ifrån mig. Snackar pitemål i huvudstaden. Men mitt bubbeljag har lyckats missa det. Tar en tröstkaka till. Och nostalgitrippar lite på tuben.

 

………………………………………………………………………………………………………………………….