Hicka hacka hosta

Det kunde man ju ge sig på!

Spenderade helgen med en herre som hostade. Och hostade och hostade. Till det en liten unge med feberblanka ögon och konstant rinnande nos.

Natten till söndag kände jag att något var på g. De vita blodkropparna rusade liksom runt och fick det att klia i benen. På morgonen hade de skrämt virus och baciller på flykten. Trodde jag. Som till och med tog mig en löptur.

Måndag morgon vaknade jag med raspig hals och huvudvärk. Hemresan från Norrland gick i dåsighetens tecken. Väl hemma hade oxå febern visat sitt rödmosiga ansikte.

Så idag stannar jag hemma från jobbet. Grämer mig lite över ett inställt backpass. Klurar på bästa sätten att skrämma förkylningar på flykten. Titta på TV. Mycket TV. Funderar på om Premiärmilen skulle vara en bra idé.

………………………………………………………………………………………………………………………….