Den felande sidan

Dagen började med ett pompelipom. Trivsamt glatt, sådär. Trodde jag var på bra humör, visslade lite på väg till kaffeautomaten. Log åt en kollega i korridoren. Sen kröp jag in i mitt eget bås, stängde öronen för världen och jobbade.

Vid fikadags hade vinden vänt. Intet ont anande tassade jag ner, slog mig ner vid ett bord och skrattade, min vana trogen. En kommentar (kanske inte ens illa menad) om mitt sprudlande morgonhumör kändes plötsligt som en kniv i ryggen. Aj, som fan.

Visade sig att mitt humör inte alls var vid god vigör. Tvärtom. Hela jaget fylldes av ättika, som vägrade avdunsta på hela dagen. Tämligen menlösa uttalanden fällda i förbifarten tolkades som illvilliga påhopp. Irriterad på petitesser. Snarstucken.

Och jag som trodde att jag vaknat på rätt sida. Hädanefter ska jag provköra humöret framför spegeln innan jag ger mig ut i det allmänna.

………………………………………………………………………………………………………………………………….