Körde med vidöppna ögon rakt mot den uppåtgående solen. Utan solglasögon. Utan irritation. Vägbanan likt djupblått siden, uppvärmd av de första trevande strålarna. Vägrenen fortfarande som frostig sammet.

Kanske djupnande ögonvråns kråksparkar. Men själen jublade. Äntligen solenergi.

…………………………………………………………………………………………………………………………………………………………