Likt en budbil. Hit & dit, härs & tvärs. Med ständiga stopp i maskin. Och en och annan felaktig sväng. Det har sina sidor att välja ny, okänd terräng för långpasset. Helst om den passerar historiska lämningar. Gravrösen från bronsåldern, en vikingatida skeppssättning, gamla torpargrunder. Spår av människor.

Slog några extra lovar. Stannade. Funderade över mänskligt liv och slit. Spåren av tid.

Sen tassade jag vidare på mjuka skogsstigar. Njöt. Gav själva f-n i både fart och sträcka. Fyllde själen med natur. Med disigt solljus och känslan av kraft.

Och blev lite blöt om fötterna…

En och en halv timme längs Upplandsleden blev det. Sen tog skogsstigarna slut. Och styrkan. De sista 45 minuterna hem var fötterna blytunga. Varje steg mötte fötterna motvilligt asfalten. Skapade blåsor. Ländryggen protesterade. Törst. Tröttma.

Runda: Upplandsleden från Lillkyrka – Hällsta, Säby – Veckholm – Ö. Väppeby
Tid: 136

……………………………………………………………………………………………………………………………………….