Kanske försökte du gå in på min blogg igår. Eller i morse. Och möttes av beskedet: “This blog has been archived or suspended for a violation of our Terms of Service”.
Ett tag var jag fullständigt förtvivlad. Skrev detta: http://bureborn.blogspot.com/.
Nu är jag här igen. Men vågar knappt andas när jag öppnar WordPress. I kommentarerna till föregående inlägg kan du läsa om vad som gick snett. Eller åtminstone vad jag tror gick snett.
Man ska uppenbarligen inte ta sin blogg för given.
…………………………………………………………………..
blogg@bureborn 
Nej, däremot såg jag en trevlig bild på ett brysselkex.
Jag var bombis på att du lagt upp provocerande konst och blivit avstängd för spridande av amerikanskt antipropaganda eller omoraliskt bildmaterial!
Jag såg framför mig hur du skulle hålla fanan högt och försvara yttrandefriheten och konsten rätt att vara konst. Åsså är det bara ett recept som fäller dig…
Vilket antiklimax.
(kul att du är tillbaka dock, jag funderade länge på vad du hade ställt till med)
Startnumret: Ah, någon lyckades se de söta små bakverken. Hm, nu blev jag genast misstänksam – vad gjorde du med de stackars sockerbomberna?
Jogga: I´d wish! Visst hade det varit roligare om jag levt upp till mitt revolutionära rykte. Vem kunde ana att brysselkex är så hotfulla… Fast de är förstås rätt goda. Man kan äta många av dem. Och av många kakor…
Även jag hann se hann se de välbekanta bakverken och fick alltså lära mig att de kallas Brysselkex. En sak är säker: Dessa kakor kommer aldrig mer att smaka som förr.
På sin blogg har snitsaren för övrig i ett anfall av wordpressnoja tagit bort några höjdhoppsbilder, som borde vara mer upphovsrättsskyddade än dina stackars kex, en LIFE-bild på Brumel tagen av en namngiven fotograf och några bilder på Jasjenko där copyright-webbsida uppgivits av min italienska källa. Länkarna till sidorna där jag hittat bilderna har jag dock låtit stå kvar. Snitsaren funderar också på att kopiera blogginlägg och kommentarer på sin Hotmail, där det finns mycket plats.
Visst, det var naturligtvis mitt fel, jag tog en kaka! Fick jag inte det? Var de kanske menade till WordPress´ morgonfika? Inte undra på att de blev sura!
Butlern: Snitsaren gör nog rätt i att vara lite försiktig – bättre en bild för lite än en för mycket. Även om inläggen riskerar att bli så mycket tråkigare. En dag – när jag känner mig solklar i huvudet – ska jag gräva ner mig i allt som gäller upphovsrätt på nätet.
Har hittat en funktion i wordpress där man kan exportera hela sin blogg och spara den som en fil. Sen kan man skapa en ny wordpress-blogg (eller kanske också en annat typ?)och stoppa in hela innehållet i den. Men frågan är – om man exporterar innehållet förvinner det då från en urspungliga bloggen? Jag vågar då inte testa!
Startnumret: Klart du fick ta en kaka! Men det skulle inte förvåna mig om ”Matt” blev sur över att han bara fick fyra. Han lät lite snorkig i mejlet.
De fotostatkopierade och därefter scannade små bilderna i några inlägg om Stepanov borde tycker jag borde vara att betrakta som citat? Det är ju pressbilder från 1950-talet och texten handlar om dem. Kanske värre när man knycker snygga bilder på nätet (även om många tycks göra det)? Eller?
Flytta blogg törs jag inte förrän någon provat först.
Butlern: Jag tror inte att att någon fotograf/tidning kommer att hålla dig skadeståndsskyldig för det ”brottet”. Däremot är jag inte helt säker på vad lagen säger om saken. Den kan ändå var ett brott. Men jag tycker det mer är att likställa med just citat. Och du uppger ju källa.
Knycka snygga bilder från nätet ska man däremot inte göra. Om man inte frågat om lov först förstås. Eller om det uttryckligen står att bilderna får användas fritt. Det finns såna.
Den som inte själv har en blogg, utan är en vanlig enkel bloggkapare, ska nog inte skylla andra för feghet, copyright är naturligtvis viktigt (som svar på dina synpunkter annorstädes). Jag har själv råkat ut för att mina bilder använts utan att jag ens blivit tillfrågad.
Startnumret: Jag tog en gång en bild av en trafikdödad ren. En riktigt snygg bild i den blå timmen. Ett par billycktor närmade sig hotfullt i fjärran. Den bilden (som publicerades i Västerbottens Folkblad) fick sedan ett eget liv på nätet – där den plötsligt påstods föreställa en vargdödad ren…
Och så fick jag nattliga, arga telefonsamtal från en naturvän som tyckte att jag gick jägarnas ärenden och förespråkade vargjakt. Men egentligen borde jag väl vara lite nöjd, för uppenbarligen hade ju åtminstone någon som använt bilden uppgett fotografens namn…
Vilket drama som utspelat sig på denna blogg och allt detta gick mig helt förbi. Kanske tur det, jag hade förmodligen blivit både oroad och upprörd över agerandet; att stänga en av bloggvärdlens trevligaste bloggar! Nåja, jag är glad att du får vara kvar och kan fortsätta delge oss äventyr i stort och smått 🙂
Eftersom denna blogg tycks vara rätt forum för den seriösa copyright-debatten, ställer jag frågorna här.
Är det 70 års upphovsrätt även för fotografier? Mina bilder på Paavo Nurmi och George Horine skulle i så fall vara helt oantastliga?
Är det mindre brottsligt att vara hälare än tjuv i sammanhanget och är i så fall brottet lindrigare om det sker i hundrade led. En del bilder på nätet är mer allmängods än andra. Porträttet av Stepanov i träningsoverall används i de flesta ryska nätartiklar om honom och publicerades också i Pravda 1957, medan en del andra bilder känns mer exklusiva.
Historien med den trafikdödade renen gör en ängslig butler än mer betänksam.
Karin: Smickare där! 🙂
Bloggvärlden blev för ett dygn en mycket otrevligare plats att vara på (eller snarare inte få vara med i). Men wordpress tillät mig öppna portarna igen. Jag bönade rätt duktigt i mitt mejl.
Butlern: Uj, plötsligt drabbades jag av prestationsångest….
Jag förutsätter att upphovsrätten är densamma för fotografier som för andra konstnärliga verk. 70 år efter upphovsmannens död är det fritt fram. Men jag blir aningen förvirrad av paragraf 49 i lagen. Där dillar man om 50 år…
Skulle tro inte det finns hälare i upphovsrättssammanhang – bara tjuvar. Men däremot är det tveksamt om snitsaren åker dit för ”tränignsoverallsbilden”. Jakten på förbrytare lär inte vara så intensiv när det gäller så pass gamla bilder. Det är förexten få som åker dit överhuvudtaget.
Ja, det var ju en herrans tur att WordPress tog sitt förnuft till fånga och rättade till sitt avstängningsmisstag. Utan denna blogg hade nämligen världen blivit otroligt mycket tråkigare att leva i…
Benet: Du är ju för gullig!