Tjärad prehab

Om man inte kan springa på varje plats man befinner sig, kan man ju alltid prehabba där. Göra tåhävningar på en kaj på Skeppsholmen till exempel. Med tjärdoft i näsan, omgiven av pollare och trossar. Och beskådad av en skäggig sjöbjörn med pipa i mungipan. (Ja, jag vet. Det är nästan för mycket. Men helt sant.) Stockholm är så häftigt!

Jobbet styrde in mig till Moderna museet idag. Som lantlolla var jag på plats på tok för tidigt, trots att jag skippade bussen och promenerade från centralen. Och tog en omväg. Lekte faktiskt med tanken att dra in till stan i löparstass för att få till lite träning så här i gräsänkeveckan. Men var  osäker på om designtoaletterna på Moderna klarade en rejäl svettvaskning. Lite för bekväm också, i ärlighetens namn.

Men jag lyckades alltså stilla samvetet något och avverka dagens tåhävningar istället. Betydligt trevligare än att stå och stirra in i den gammelsvenska tapeten i egna trappan. Inte för att tåhävningarna gav kännbart positivt resultat för mina sargade hälsenor under vintern, först när sjukgymnasten satte nålar i senorna blev det markant bättre. Men än är jag inte så stel att jag är beredd att hosta upp 500 kronor för 10-15 minuters behandling. Senorna har tyvärr varit tjurigare än vanligt de senaste mornarna. Plantar fasciiten också.

Jag har bestämt mig för att det är just den spark i baken jag behöver. Har länsat bibliotekets hyllor på träningsböcker. Knåpar på ett par olika träningsprogram som fokuserar på mina svaga punkter. Kompletterat med annat som är  nyttigt mer i största allmänhet. Så fort jag knypplat klart ska jag investerar i en flaska tjärdoft på flaska. Måla en mustasch, hoppa upp på balansplattan och blunda.

……………………………………………………………………………….

Annonser

7 tankar om “Tjärad prehab

  1. Du skriver så härligt. Kan verkligen känna doften av tjära och se Sjöbjörnarna och trossarna på Skeppsholmen framför mig. Ett helt underbart ställe.

    Men vad trist att höra att du fortfarande är stel i hälen. Det är ju f.a.n rent ut sagt. Jag kämpar också på med excentriska tåhävningar, och efter att ha läst följande rapport är jag övertygad om att jag kommer att bli bra. Om jag bara håller motivationen uppe och verkligen gör mina hävningar vill säga. Varje dag. Slarvar redan, kan jag väl meddela. Men ibland så hinner man faktiskt bara inte. Faktiskt.

  2. TRIST!!!! men du, om du går EN gång hos sjukgymnasten, kollar riktigt noga hur han gör, ritar kryss där nålarna ska sitta, och köper några egna så kan du kanske kurera dig själv sen! Bra va!? 🙂

  3. Är det inte ett intressant memento, att du på senare tid blivit stel och öm i hälsenan efter rullskidåkning, cirkelfys och nu senast flex, men (vad jag kunnat se) inte efter fyra mils löpning i jobbig fjällterräng!! Själv blir jag ofta stel kring höger hälsena efter mycket löpning, men det har jag slutat att bry mig om eftersom det alltid försvinner med uppvärmning. Numera varken stretchar jag eller gör tåhävningar. Jag bara springer. Om gudarna tycker att jag drabbats av hybris, är jag beredd att ta mitt straff.

    Snitsaren undrar vad Moderna Museet hade med ditt jobb att göra?

  4. Benet. Tack!
    Det verkar aldrig ge med sig riktigt. Vissa dagar är jag betydligt bättre, andra är jag stel och öm. Ibland kan jag tydligt se vad som försämrat statusen, ibland är det totalt obegripligt.
    Håll ut med hävningarna – det bara MÅSTE bli bättre!

    Ingmarie: 🙂 Jag har stoppnålar – det borde väl ge ännu bättre effekt än en fjantig akupunkturnål.

    Jumper: Efter Vertex hade jag mer ont på andra ställen, överröstade all hälstelhet i världen. Tyvärr går det inte att lita på mina dagboksanteckningar på Funbeat. Jag fyller inte i steöhetsstatus varje dag -blir för trött på skiten. Men jag har också märkt att cirkelfys inte verkar vara så bra, tror det har att göra med de explosiva upphoppen. Och flex barfota… nästa gång behåller jag skorna på.
    Även jag börjar ta stelheten för naturgiven, men när det gör ont att lägga fötterna över bordskanten tyker jag det är dags att göra nåt drastiskt.

    Moderna har inte mycket att göra med jobbet. Mer än att de har konferenslokaler där kommunikatörer från när och fjärran kan mötas och ”nätverka”. Förbaskat inpirerande omgivning!

  5. Fredde: Tack! Med tanke på att jag för dagen dessutom var iförd snäv kjol och tjusiga skor (försökte dressa upp lite, det var ju ändå Moderna, vågar jag inte ens tänka på vad han må ha tänkt. 🙂

    Expertisen är tillfrågad till både höger och vänster. Och de flesta gav samma recept: tåhävningar, stretch, möjligen stötvåg, akupunktur, friktionsmassage. En föreslog att jag skulle sluta springa… Tåhävningar körde jag som en dåre förra året, fyra månader, 360 om dagen, med svintung ryggsäck. Inte blev det särskilt mycket bättre, men jag fick snygga vader. Men sen fick jag akupunktur som ”löste” upp lite av den felläkta senvävnaden, och med rejäl massage innan varje löppass blev det faktiskt betydligt bättre. Den där massagen har jag fuskat med på sistone…

  6. Kommer inte ihåg om jag kommenterat dina hälsenor (eller var det hälsporren kanske? :D) men för mig har det hjälpt att verkligen stretcha ut vaderna rejält. Tänker då främst på de övre vadmusklerna och den vanliga stretchen där man står lutad mot en vägg med benet långt bak med hela foten i. Har stretchat flera minuter tills det känns att muskeln ”släpper” och förlängs. Detta har dessutom gjort att man är mindre stel i vaderna dagen efter pass. Just my 50 cent.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s