Jag planerade att börja blogga lite oftare. Saknar er, vet ni!
Men inte blev det av.
Planerade att åka Vasaloppet i mars.
Vette f-n om det blir av.
Här går man runt och tror att man åtminstone inte är helt hopplöst otränad. Och så ställer man sig på skidorna…
Flåsar så det krampar i bröstkorgen i varteviga motlut. En-procentiga såna. Blir helt matt i mage och rygg på plattmarken, eftersom diagonaltekniken gått i ide över sommaren. Spaghetti i gäddhänget. Åtta fjuttiga kilometer. Helt slut.
Men.
Det gick bättre idag än i söndags!
………………………………………………………………………
blogg@bureborn 
Keep fighting Bureborn! Det går ju bättrte och bättre. Och det är ju LÅÅÅNGT till mars. Eller hur? Så lagd plan ligger. Punkt.
Tror jag förstår hur du menar med att vilja få upp frekvensen på blogginläggen. Jag vill också blogga mer och oftare. Men den där tiden räcker liksom inte till för att få till det så att säga. Ska det vara så? Ska man inte ha tid till det man verkligen tycker är kul och som ger en något tillbaka? Jo.
Tja, jag fick just meddelande om att jag fått plats på TEC fem mil i april. Känner mig otränad och funderar på om jag egentligen är någon långlöpare. Sitter alltså i en liknande båt.
Oj, vad din beskrivning av skidandet känns bekant. Skönt att det finns norrlänningar som har lika svårt som en själv – alltid en tröst.
Det ser ju så obeskrivligt härligt ut när alla andra glider fram, men det är så förbaskat jobbigt och frustrerande när man själv vinglar fram, halvspringandes på skidorna med en kroppshållning utan dess like. Detta samtidigt som man blir omkörd av ett antal skidåkare som man aldrig skulle släppa förbi sig om det gällde löpning. Uppsidan är att man blir rejält trött i alla fall.
Har själv årets premiärtur framför mig. Har lite fegt skjutit på den, eftersom jag vet att det blir precis som du skriver. Får nog dra med mig barnen ut i spåret – ger ju legitimitet åt ett rätt modest tempo och en möjlighet att smygtesta den obefintliga tekniken.
Tycker det är häftigt av dig att ens tänka Vasan. Kommer dock inte bli ett skvatt förvånad när jag läser på bloggen i mars att ”det där var ju inte så farligt” och ”nästa år skall det gå ännu fortare” eller något liknande.
Men om du förböttrar skidåkningen med samma % varje pass borde det ju finnas ganska bra möjligheter att vara i bra form till starten. You can do it!
Benet: En kortare plan ligger? Halvvasan? Så kanske jag kan få med sambon också, hela lär han inte orka.
Bloggen har helt klart fått stryka på foten, den ger jag tid sist på kvällen – och då är ju sängen sååååå lockande.
Jumper: Kul! Det är ju låååångt till april. 🙂 Till mars däremot, alldeles för kort tid.
P: Ja, jösses. Om de som åker om mig i spåret sprang om mig skulle jag lägga löpardojjorna på hyllan för gott. Kutryggiga på träskidor. Men idag åkte jag om sju och blev omåkt av en. Det tar sig! Men 9 mil? Nja, 4,5 kanske.
Sofie: Om ett par veckor klår jag Kalla! 🙂
Jag är glad för det lilla. 😉 Klart du ska köra Vasaloppet för ja, lagd plan ligger. :-)Dessutom vet jag att du kan.