Jag älskar godis! Jag kommer aldrig att kunna sluta njuta raffinerade sockerarter. Totalt uteslutet att jag kan stå emot lakritsbåtar, sura colaflaskor och salta balkar.
I alla fall inte i vaket tillstånd. För att dra ner på sockerintaget återstår bara en sak – god natt!
blogg@bureborn 
Genialisk lösning! Om du inte är sömngångare. 😉
Saknar spontant sötsug, men äter upp tillgängligt provsmakat godis (exempelvis i påskägg) på en gång. Brödsuget däremot konstant. Nu gäller dessvärre Kungen av Danmark, sockerfria. Ville bara säga det.
Det visar sig att det är lakritsens dag idag… Kanske hinner vi fira innan vi somnar?
Du…. Jag kan nog skriva under på det där… Jag har försökt sluta med godis flertalet gånger. Det GÅR INTE! (Eller så har jag jävligt dålig karaktär och självdisciplin). Hihi! 😀
Ingmarie: Hm? det skulle kunna föklara varför godiset minskar i påsen, trots att jag gått och lagt mig. Om det nu inte är sambon förstås…
Jumper: Brödsug? Typ: du bara måste rusa till macken innan de stäner och köpa en limpa?
Anneliten: Perfekt! Då kan jag fira med gott samvete, och länsa påsen med turskisk peppar. Sen hoppas jag i säng innan jag käkar upp bakblockchokladen.
Västgötskan: Skönt att höra att det inte bara är jag! Tror inte det är karaktären som brister. Motivationen är helt enkelt för kass. Karaktären räcker ju för att springa i regn och rusk, bara för att man vet att löpning mår man bra av efteråt. Att sluta med godis ger inte tillräckligt stor belöning. Skulle möjligen vara en lägre tandläkarräkning…
(Nej då, det finns alltid ett förråd av åtminstone konsums rågknäckebröd hemma)